Sagan om julbordet

Idag var det dags för årets första och troligtvis sista julbord, förutom julbordet på julafton då vill säg.
Har längtat som bare den!

Brukar i vanliga fall inte äta så mycket julmat, oftast på grund av att de julborden jag är på, är julbordet med jobbet. Det kunde jag inte följa med på i år.
Men då brukar jag oftast vara gaska bra i gasen så att säga när vi väl ska äta, och ganska mätt på öl osv. Och sen lyckas missa hälften av maten som bjuds, på grund av att jag inte hittar..konstigt.
Hur jävla svårt ska det vara att hitta mat på ett julbord? Brukar vara kilometervis med mat! Är det för att jag brukar se dubbelt, och jag bara tror att jag tar mat? Klabbar egentligen bara med skeden på bordet emellan tallrikarna som är fulla med massa gott? Ja inte fan vet jag!?

Men överdrivet så där mätt som alla klagar på att de brukar bli, har jag aldrig blivit. Förrens NU ikväll!

Var iväg i Åkulla på julbord med mina gosiga grannar, som är som min lilla extra familj.
Har varit laddad för detta hela veckan.

Alltså satan i gatan va gött de va!
Åhhh risalamaltan! Jag önskar jag kunde tryckt i mig lite till.
Risalamaltan skrek till mig, Anna, Anna släpp in mig, släpp in mig!
Men de gick bara inte! magen var mer än så full som det bara går.
Var nästan så att man var tvungen att gå å skita efter maten, SÅ mätt var jag!

Och bevisligen hade jag tryckt i mig lite för mycket mat, för när jag gick ut till bilen hände det! (nä jag sket inte ner mig)

Knappen lossnar från mina jeans, bara flyger av. Jag hör hur den landar på den frysta kalla marken.
Jag fortsätter att gå mot bilen och låtsas som att ingenting har hänt.

Fnissar lite när jag tänker på den person som kommer hitta knappen på marken.
(läs på småländska om du vill ha lite effekt)
"jaha här har vi minsann en som har spart sig på mat hele sommarn, här har dom ätit taberas så tillå med knappera låssnar frå dess palter! Hu jeda mej"

Ja vad ska man säga, för trånga braller eller för mycket mat? Eller både och kanske... ;-/ men gött va de!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0